Läste nu på morgonen att en av mina nära o kära tillbringade gårdagen i rastlöshetens tecken och var i djup längtan efter chocklad-eller var det träningspasset..;) Kan hoppas att situationen gick vägen och att hon efter 1 timme eller två var nöjd med både träningen och chockladintaget.
VIsst har ni alla känt som hon? Rastlösheten dunkar en hårt i ryggen och man får liksom inget gjort. Hur går man runt detta och skapar sig njutning lugn och harmoni? Ett tips kan va att skaffa sig en bra cd och träna mental träning. Att systematiskt mata in detaljer av min egen målbild skapar efter ett tag ett lugnare och mer harminkt liv. Detta är min referens iallafall.
Sitter vid köksbordet och intar frukostkaffet alldeles själv-De 2 små ligger och sover än! Matilda bor hos sin pappa och Amanda är I Stockholm. För några årsedan tillbaka var just dessa tysta lugna stunder ingenting som jag satte värde på. Jag blev rastlös helt enkelt. Idag njuter jag att kunna sitta så här en stund utan något annat ljud en mina tankar. En laddning av batterierna. I går annars skrämde Nathalie halv ihjäl mig-när hon stegade ur Amandas rum till frukost. Jag hade ingen aning om att hon sov hos os, då Amanda åkte till Stockholm vid kl.06.30.




Nathalie, Wilma och Selma igår morse.

När jag tittar ut nu, så spricker solen upp utanför. Underbart!! Mer sommarvärme och många solstrålar önskas!! Jag älskar solen och dess värme!! På tal om älska- igår läste jag något finurligt som detta "kärleken är en förmåga och att älska är inte all förunnat". Hm, vad lyckligt lottad en annan är med andra ord. Jag vet att jag älskar! Kan man kanske arbeta upp denna förmåga? Vad tror ni? Idag älskar jag mitt liv( det är inte ialla år och dagar som jag har gjort det. Men idag har jag världens bästa liv, och ser varje ögonblick som livsnjutning.). Jag älskar mig själv. Detta har inte alltid varit så enkelt alla dagar. Men jag arbetat och slitit och idag vet jag att jag älskart mig själv, för den fantastiska människa jag är. Jag älskar mina fyra underbara tjejer, var och en på sitt sätt. De är alla 4 så unika och härliga med alla sina egenskaper och ibland kan det verkligen utmana min kärlek till dem vilket ger utveckling och mina känslor blir ännu starkare!. Jag älskar mina fantastiska vänner- Vissa mer och vissa mindre. Hm, kan man säga så. Jag tror att detta beror också på att inte alla har visat sitt egentliga jag. Men bland dessa känner jag både kärlek och trygghet. Jag ser fram emot att sommarens veckor ska bjuda på mycket närhet av dessa. Människomöten är något som jag älskar. Så visst har jag kärlekens förmåga, visst älskar jag. Det kan också göra jävligt ont att älska. Jag har arbetat och lärt mig att förhålla mig till att det är faktiskt sanna ord som jag läste igår. Jag har en fantastisk förmåga som kan älska, att inte alltid vara älskad tillbaka-ja det gör det inte mindre underbart att älska! Saknad-ja, det är något helt annat!
 
 
Så tänk på detta mina vänner- En dag som idag är en dag som ska älskas och njutas som den vackraste av dagarna i ert liv! Vis ade ni älskar att ni älskar dem! Puss på er!