Jag tillhör gruppen sk "kvällsmänniskor", eller rättare sagt nattmänniskor. Allt pluggande genom åren har tex oftast skett nattetid, liksom storstädning osv. Vad gällde mornarna, så var jag inte alls lika pigg! Hade oftast ingen energi alls förrän förmiddagen gått över till eftermiddag. Det är många dagar genom åren som jag inte har gått ur sängen förrän under eftermiddagen. PÅ den tiden som jag arbetade på hotell och vi hade en form av skiftarbete, bytte jag så fort jag kom åt bort mitt tidiga morgonpass emot kvällspasset.
Numera älskar jag att ta tillvara tidiga mornar. Jag uppskattar att vara delaktig i dagens uppvaknande. Jag har successivt tagit mig dit jag är idag. Som ensamstående 4-barns mamma och behov av egen tid, fanns det bara den utvägen att hitta tid till mig själv. Det var att sätta klockan på ringning och gå upp innan barnen. Detta steg på morgonen har inte alltid varit det enklaste steget, då jag allt som oftast inte sluter ögonen förrän vid midnatt. Attans, mina vänner vilken dragningskraft detta steg har idag- att vakna till i min egen takt tillsammans med stavarna under och andas in en massa syre och frisk luft. Känslan jag bär med mig in efter 45 min är nästan obeskrivbar. Den "lyfter" mig genom den nya dagen. Idag tar jag mig allt som oftast en stund med mitt morgontee också innan någon annan börjar russla runt. Att sitta där i lugnet med bara mig själv som sällskap över teet är ett mycket berikande morgon möte! Tankarna får sprudla fritt utan att bli avprutna- ett leende på läpparna och ny kraft och energi har hämtats till denna nya dag!